2-dagars

Ja, jag kände inte för att blogga igår, men jag skriver väl lite idag. Hade inget särskilt för mig igår, jobbade sent, så det blev en sen promenad på bara 40 minuter. Hade ont och ingen ork så det kändes bäst så.
Idag har jag sovit länge, tvättat, virkat och så förstås tittat på bröllop. Himmel vad fina de var! Så önskar jag verkligen att det blir för mig också en dag.
Fick ett härligt besked från vännen L också. Äntligen är operationen avklarad och hon kan börja få tillbaka sitt vanliga liv. Super!
Har däremot inte haft nån motivation för promenad idag, så jag har helt enkelt låtit bli. Det får bli imorgon, trots att jag har lite annat att göra då. Arbetsdag på klubben är det som gäller, men jag hoppas att vi blir fler än förra söndagen så att det går fortare än då (eller kanske att vi får mer gjort på samma tid som då). Håll tummarna för att vädret inte blir spöregn!
Nu är det dags att stänga av tvn och lägga sig! Kram och godnatt!

Äntligen!

Ja, äntligen äntligen äntligen har det lilla underverket kommit ut i ljuset! Lillebror med sambo fick en liten flicka idag på förmiddagen – gissa om jag är en stolt faster. Dessutom hade jag rätt, ingen pojke där heller…
Nu ska de bara få komma hem också så att jag kan åka och hälsa på dem med lite presenter. Förhoppningsvis blir det i helgen.
Nej, dags för jobbmöte – hörs nån annan dag! Kram på er!

Februari

Jaha, så har det redan gått en hel månad av det nya året. Mycket av tiden har såklart spenderats hemma och borta med nya pojkvännen. Riktigt mysigt är det! Det känns som om vi känt varann så länge fast det inte är så lång tid alls. Det låter kanske klyschigt, men det är så det känns.
För övrigt har det mest varit rally rally rally. Lite annat har jag väl hunnit med också, men inte är det mycket. I helgen körde vi äntligen rallyt som vi planerat för så länge. Det gick himla bra för oss, inga stora problem utan bara såna som ganska smidigt kunde lösas. För min O gick det mindre bra. Han tävlade ju och lyckades kanonbra på första sträckan och även på andra, ända tills vägen blev så dålig att han körde av och slog sönder ett fäste till stötdämparen. Av förklarliga skäl gick det inte att köra lika fort efter det och han/de fick tyvärr bryta rallyt. Trist för det gick verkligen bra trots att han inte kört på fem år.
Så nu är det bara att ladda om inför Svenska Rallyt som blir den 13e för vår del. Och efter det blir det bara ett rally till, sen är det slutarrangerat med vinterrallyn för i år. Sen blir det väl nån sommartävling, men när det blir får vi väl se.
Just nu är jag hemma och kurerar en förkylning, den bröt ut efter rallyt i söndags när stressen äntligen släppte. Så nu har jag lite tid över att hinna med och att orka blogga. Det har annars varit satt på undantag nu. Vi får se hur det blir framöver. Jag känner ju att det är roligt när jag väl gör det, men det blir väldigt lite tid till det nu när jag mer eller mindre är sambo igen. Men kanske behöver jag det för att få ur mig saker som jag inte delar med så många andra. Fast just nu känns det som om vi pratar om allt jag och min älskling. Men jag ställs ju inför en ny sorts problem som jag inte vet så mycket om – de som kommer när man träffar nån som redan har barn. Jag menar, barnet är det ju inga problem med, iaf inte än så länge. Men hur hanterar man det faktum att ens man är tvungen att ha en god relation med mamman och kanske jag med. Man behöver ju inte vara bästa vänner, men om vi ska ha hand om samma barn så är det ju bra om vi så att säga är på samma bana. Men det visar sig väl hur det går med den saken, så bloggen kommer finnas kvar, om inte annat som lite backup.
Men nu är det dags att ta en dusch och bege sig till frissan, kan ju inte missa en klipptid bara för att jag är sjuk…
Ha en skön vecka, kanske hörs vi snart igen. Kram på er alla!

Nyår och lite mer spännande

En stor anledning till min hemlängtan på annandagen var väl, och är, min nätvän. Fast sen nyår kan jag ju faktiskt kalla honom för min pojkvän eller vad det nu heter när man är vuxen. Vi har ju pratat ett tag på nätet, hela december gick åt till det… =0) Sen tog vi oss i kragen och tog en fika live. Oj oj oj… Jag kan inte säga att det sa klick – det var nog mera som att köra in i en betongvägg – PANG! Och sen fikade vi i tre timmar innan vi klarade av att säga hej då. Det är ganska konstigt att vi har tonvis av gemensamma vänner och bekanta och att vi bor en och en halv mil ifrån varann, men att vi aldrig har träffats när vi varit singlar båda två. Men det är väl meningen att man ska träffas när det är dags antar jag. Så rätt blev det…
Så nyår tillbringade vi med att chocka en av våra gemensamma vänner, min bästa kompis L och hennes man och barn. Hon är ändå den enda som har vetat om att vi har pratat på nätet, men gissa om hennes min var obetalbar… Det blev en härlig kväll och natt, men vi kom hem ganska tidigt dagen därpå ändå. Vi passade på att hälsa på några fler vänner, fika lite och mysa massor.
Sen får man väl nästan säga att vi suttit ihop… Han har varit hos mig så mycket som det bara går och jag har försökt vara hos honom en hel del också. I helgen har han haft hand om sin son som han har varannan vecka, så nu har jag träffat honom också. En riktigt gullig kille med riktigt buspojksutseende. Himla härlig är han och vi kommer bra överens än så länge. Det är bara att hoppas att det fortsätter så.
Det känns lite intressant att när jag avslutade mina samtalstimmar och funderade som mest på hur det skulle bli med mina tankar, positiv eller negativ spiral, då slår kärleken till. Hur kommer det sig? Men just nu funderar jag inte så mycket på det, jag bara njuter av att vara kär som en tok och veta att det är besvarat!
Ha en riktigt skön första ”hel” vecka på det nya året! Kram och godnatt!